Intervju i tidningen Brand med anor i från 1800-talet!

Roten till dessa enorma problem som vi har skapat är den kultur som vi har tillåtit marknadskrafter gestalta genom konsumtionspropaganda. Den har skapat flera generationer av bottenlösa, bekräftelsetörstande själar. Vi behöver helt klart en kulturell transformation. En kultur som bygger på tillit och kärlek istället för på rädsla och vassa armbågar. En bieffekt av dagens normer är att vi har accepterat det nuvarande ekonomiska systemet med dess tillhörande exponentiella tillväxt. Kulturen skapar därmed även ett naturförstörande beteende samt ett accepterande av ojämlikhet glokalt mellan människor och andra arter.

Så nu står vi här, 2 minuter i hel, där meteoriten lyser klar på himlen. Vi kommer att få smaka på konsekvenserna av vårt barnsliga och själlösa beteende. Vi kommer inte längre kunna producera saker inom ramen för vad den här kulturen vill ha. För ja, vi vill inte ha en förändring, vi vill på ett mirakulöst sätt konsumera oss ur skiten. Att folk nu vill ha nudging är det samma som att säga att en inte vill ändra sitt beteende. Vi vill fortfarande vara konsumerande individer istället för producerande och med kognitiv dissonans lyckas vi käckt få oss själva att tro att det räcker att förklä vårt missbruk i en ljusgrönröd skrud. Men visst, alkohol är ju ändå bättre än heroin.

När en inte längre har ett behov av tex mobilitet, när en ser att det är ett rent postkolonialt förstörande lyx, speciellt det att kunna exploatera andra kulturer, ja då har en kommit väldigt långt i sin omställning. Förmodligen har en istället lyckats göra en resa inåt, en resa som öppnar upp för någonting större än en själv. Där ett jag har blivit ett vi och som är så mycket mer än det vi har idag .

Ekohushållningen är en väldigt bra ingång till att skapa denna nödvändiga kulturella förändringen. Den tar oss på en resa från antropocentrismen och dess förbrukande kultur vidare in till biocentrismen och egalitarianismen. Eller kanske till ingen ism alls, bara fria med fötterna på jorden.

Vilka är intresserade av kurser i ekohushållning?
Den är en rätt så homogen grupp av vita intellektuella kvinnor från medelklassen. Männen verkar ha fastnat drägglandes över grön ohållbar teknik, eller så dras de till den materialistiska preppingen som bygger på tilltron att just vår civilisation, den enda i historien, som inte kommer att kollapsa, bara krisa lite. I bästa fall hamnar män i bushcraft och primitivism och det är ju bra i sånna fall, men de behövs fortfarande inom ekohushållningen.

Varför är det här radikalt?
Jag är ingen stjärna på historia men jag är rätt så säker på att stora delar av urfolket i världen innan den neolitiska epoken, dvs innan vi blev bofasta, överkonsumerade naturresurser och skapade en obalans lokalt. Alltså tvärtemot den romantisk bilden av urkulturer. Så egentligen kanske det inte är så radikalt att leva som vi gör idag. Jag skulle annars vilja vända på det och mena att det är radikalt med den förbrukande kulturen som vi har idag. Den spränger varenda gräns för vad som borde vara ett rimligt beteende. Men ah, så det är väl radikal detta då att inte vilja vandra den förbrukande normens väg. Det är radikalt att vilja gå från problemorienterad till handlingskraft. Att faktiskt va den som gör nått på riktigt. Det skall annars gärna snackas och analyseras. Det ska va hightech. Allt annat är ointellektuellt, det skapar ingen tillväxt och skit under naglarna är osexigt. Och ja det är väl kanske det radikala i det hela här - att våga vara osexig. Att inte gå den klassiska karriärsvägen, eller välja att hoppa av den. För i slutändan är vi bara människor, vi är djur som vi vill impa på varandra för att få ligga med någon som anses vara het inom den rådande normen.